Synonymordbok version 0.1

Här är en första testversion av synonymordboken. Än så länge är så är listan inte särskilt strukturerad. När du slår upp ett ord i synonymordboken så kommer du att få en lista med synonymer. Dessa är sorterade efter hur hög ranking de fått i Synlex. Senare kommer orden underdelas efter betydelse men det kommer nog att dröja ett tag. Jag har ännu inte beslutat mig för hur jag kommer lägga upp projektet och hur stort jag vill göra det.

Här är i alla fall ett första utdrag...

[Ladda ner]

Det finns ännu ingen enkel installation men jag hoppas att ni lyckas med hjälp av informationen som finns i info.txt.

Lycka till.

Uppdatering om vad som händer

Hej.

Nu är det två veckor sedan jag bloggade senast så jag känner att det är dags för en uppdatering. Sedan jag senast bloggade har jag arbetat på att förse OpenOffice.org med en liten synonymordbok. Jag har utgått ifrån den fria synonymordlistan Folkets synonymlexikon Synlex.
Importerade xml-filen i Calc och sparade den som ett Calc-dokument. Sedan har jag med hjälp av lite makron strukturerat om ordboken så att varje unikt ord har en egen rad där ordet står i A-kolumnen och dess synonymer i följande kolumner.
När detta var gjort stavningskontrollerade jag filen med den inbyggda stavningskontrollen och diverse ordböcker. Det blev ganska många ord att lägga till i den inbyggda ordboken så där finns en hel del att hjälpa till med vid ett senare tillfälle.

När Calc-filen var färdigkontrollerad skapade jag en databas av filen. Jag skapade en MySQL-databas och anslöt sedan Base till den. När jag anslutit Base kopierade jag helt enkelt innehållet i tabellen till databasen

1. markera innehållet i Calc-dokumentet
2. kopiera (Ctrl + C)
   
3. öppna databasen
4. gå till tabeller
5. klistra in (Ctrl + V)
6. följ guiden

Sedan skrev jag ett PHP-skript som skrev ut orden med det format som jag ville ha:

ord|antal betydelser(en siffra)
ordklass på första betydelsen|synonym1|synomym2|synonym3 osv.
ordklass på andra betydelsen|synonym1|synomym2...

ett exempel kan se ut så här

exempel|1
(adv)|exempelvis|såsom

Om du vill kan du utelämna ordklassen.

Sedan har jag kopierat in texten i ett vanligt textdokument och döpt den med ändelsen ".dat" skrivit in den textkodning som använts. Slutligen har jag kört ett Perlscript, som distribueras med programmet MyThes-1.0, på dat-filen.

Jag har ännu inte testat programmet MyThes-1.0 eftersom jag inte lyckats installera programmet under Windows. Av vissa skäl som jag inte ska diskutera nu har jag valt bort att installera ett andra operativsystem liksom virtuella versioner av andra operativsystem. Jag vill dock påpeka att bland annat Ubuntu är ett grymt operativsystem som jag med största sannolikhet kommer att köra igen i framtiden.

Jag kommer inom kort att släppa en betaversion av synonymordboken. I betaversionen kommer synonymerna inte att vara uppdelade efter betydelse, inga ordklasser kommer heller att specificeras, men synonymerna kommer att fungera... ;-)

Vi får väl se om detta är till hjälp för någon... Tillsvidare kommer jag att strukturera om databasen lite för att göra en utökning av synonymordboken enklare.

Att föra över en adresslista från en textfil till ett tabelldokument

Beroende på hur du har gjort din adresslista så kommer du att få olika svårt att föra över listan till ett tabelldokument. Vi utgår ifrån ett par exempel. Det första exemplet är en adresslista som är skapad i en tabell i ett Writerdokument.

Förnamn	Efternamn	Gata	Postnummer	Stad
Torbjörn	Gustavsson	Stubingatan 26	749 93	Svanstaberg
Gustav	Möllberg	Rostauvägen 39A	749 98	Svanstaberg

Att få in det här i Calc är enkelt markera innehållet i tabellen och klistra in i ett tomt Calc-dokument. Nästa exempel är lite krångligare... I det exemplet har jag formaterat adresslistan med hjälp av tabbar.

Förnamn Efternamn Gata Postnummer Stad

Torbjörn Gustavsson Stubingatan 26 749 93 Svanstaberg

Gustav Möllberg Rostauvägen 39A 749 98 Svanstaberg

Om jag har mer information än adresslistan i dokumentet så börjar jag med att kopiera in adresslistan i ett nytt dokument. Detta dokument väljer jag att Spara som... och ändrar filformatet till .txt men skriver filändelsen .csv efter filnamnet. Det kommer nu upp en varning om att du kommer att förlora formatering om du sparar i detta format. Var lugn du vill bli av med denna formatering. Dags att öppna filen i Calc.

När du öppnar filen i Calc så får du upp en dialogruta som heter Textimport. Denna guide hjälper dig att importera filen till Calc. Sedan din fil är avgränsad med hjälp av tabbar (eller tabulatorer) så får du bocka för detta i stället för kommatecken vilket är förinställt. Om du tittar längst ner i dialogen ser du att texten genast delas upp i tabellfält. Skulle det vara så att det blir en förskjutning i tabellen p.g.a. att du har flera tabbar i rad så bockar du även för alternativet Sammanfatta fältavgränsare. Men har du redan stängt guiden så rekommenderar jag att du spara filen som en Calc-fil (.ods) så kan du redigera filen som vanligt.

Skulle det vara en csv-fil som har andra avgränsare än tabbar får du klicka för avgränsaren i dialogen alternativt skriva in avgränsaren i fältet Andra. Har du två avgränsare efter varandra som till exempel ", " (kommatecken och ett mellanslag) så kan du använda dig av kryssrutan Sammanfatta fältavgränsare som betraktar båda tecknen som avgränsare men står de efter varandra kommer de inte att skapa en tom ruta.

I nästa del ska vi gå vidare och skapa en liten databas av dessa adresser.

Inmatning av datum i Calc

Det finns flera sätt att mata in datum i Calc. Det kanske mest uppenbara är att mata in på formen 2007-10-13. Skriver du detta i en cell så kommer Calc att tolka det som ett datum och formatera det som ett sådant. Inte riktigt lika tydligt är 5-6 som tolkas som datumet 2007-05-06 (gäller i år om du skriver in 5-6 nästa år tolkas det som datumet 2008-05-06). Du kan även använda tecknen "/" och "." på precis samma sätt som tecknet "-". Detta betyder att 5/25 tolkas som datumet 2007-05-25. Mer förbryllade för en svensk kan vara att 6/5 tolkas som 2007-06-05 och inte 2007-05-06 men personligen rekommenderar jag inte att använda "/"-tecknet vid inmatning av datum. Jag föreslår istället att du använder dig av "." eller "-".

Tänk på att du kan ändra på datumformaten för att visa datumet som 25/4 men akta dig i så fall när du skriver in datumet... Har du förformaterat fältet för att visa som 25/4 (dvs. DD/MM) så kommer Calc att godkänna datumet som den 25 april (i år) annars kommer den att tolka det som 1 april 2025 (vilket i säg kan ses som ett stort skämt). TITTA I FORMELFÄLTET för att med säkerhet se det datum som är lagrat där är det alltid skrivet på formen YYYY-MM-DD (2007-04-25).

Hoppas det här har hjälpt dig förstå hur Calc tolkar datum. Kom ihåg att de tecken som kan ställa till det för dig är:
-
/
.

Att lägga till ord i din ordlistan

Många av er vet nog redan hur du gör detta men för säkerhets skull skrivs tipset ut här.

Testa ordlistan

1. Först och främst bör du se till att den svenska ordlistan är installerad och aktiverad. Prova att skriva några svenska ord så som "på" eller "öl" följt av ett par stavfel så som "pååå" "ölll".
   
2. Kör nu en stavningskontroll F7 eller Verktyg | Rättstavning.
   
3. I dialogen som kommer upp ser du till att Ordlistans språk är Svenska.
   
4. Om ordlistan ej finner några fel (Stavningskontrollen är klar) så är troligen inte ordlistan installerad som den ska (eventuellt så har du lagt till orden av misstag, testa några grövre stavfel för att kolla om den hittar dessa). Se längst ned för instruktioner vad du kan göra om ordlistan inte fungerar. Om detta inte fungerar skriv en kommentar så kanske jag kan hjälpa till med mer instruktioner.
   

Lägga till ord i ordlistan
Om du nu skrivit ett ord som du vet att du stavat rätt till men som stavningskontrollen ändå envisas med att ta som stavfel till exempel formatmall (som i skrivande stund inte finns med i ordlistan) så finns det minst tre sätt att lägga till detta ord till ordlistan. Om du startat
rättstavningen via F7 eller Verktyg | Rättsatvning så kan du helt enkelt trycka på knappen Lägg till | standard [Svenska (Sverige)].

För att få det andra sättet att fungera måste du först aktivera Kontrollera stavning medan du skriver. På bilden nedan ser du hur ikonen ser ut (åtminstone i Windows version).

Se till att denna är aktiverad, om du nu stavar fel borde felet strykas under med en vågformad röd linje. När ett ord är markerat på detta sätt kan du högerklicka på det för att bland annat se stavningsförslag och få möjligheten att lägga till nya ord. så här ser menyn ut.

Lägg förslagsvis till nya svenska ord i standard.dic de andra två är för alla språk, som jag förstår det, lägg gärna till en kommentar om så inte är fallet.

Det tredje och mest avancerade alternativet är att

1. gå till Verktyg | Alternativ... | Språk inställningar | Lingvistik
2. markera standard [Svenska (Sverige)] bland Användarordlistor
   
3. Välj sedan Redigera till höger därom (se bild nedan)

I dialogen som sedan kommer upp kan du se vilka ord du själv lagt till plocka bort eventuella fel och skriva dit nya ord i inmatningsfältet. När du skrivit in ett nytt ord får du möjlighet att klicka på en knapp till höger där det står Nytt. Om du gör detta kommer ett nytt ord läggas till i ordlistan. Vill du ta bort ett fel markerar du ordet och trycker sedan på knappen radera.


Om ordlistan inte fungerar

1. Om nu inte ordlistan fungerar som den ska kan du installera om ordlistan genom att gå till Arkiv | Guider | Installera nya ordböcker...
   
2. I dokumentet som öppnas följer du länken Svenska genom att hålla ned Ctrl och klicka med musen på orden Svenska.
   
3. Sedan är det bara att klicka på knappen Starta DicOOo.

Dela Calcfönstret

Du kan dela Calcfönstret på både bredden och längden. Detta medför att du snabbt och enkelt kan jämföra data på rad 10 med data på rad 100 eller till och med rad 1000. Att dela bilden kan även vara bra om du vill markera ett större område data. För att dela bilden så tar du enklast tag i det lilla svarta strecket ovan den vertikala navigeringslisten eller det lilla svarta strecket till höger om den horizontala navigeringslisten beroende på i vilken riktning du vill dela bilden. Jag har ringat in dessa två på bilden nedan. Klicka på bilden om du vill se en större variant.

För att illustrera bilden när den är delad lägger jag till en bild som är delad åt båda hållen. På bilden har jag även markerat ett område på nästan 200 rader. Detta gjorde jag genom att först ställa mig i cell F14 och sedan i den nedre fönsterdelen navigera till F201 hålla ned shift och trycka på F201. Nu är alla celler mellan F14 och F201 markerade.

Egna datumformat del 2

I förra delen tittade vi på hur du definierar egna datumformat. Vi gick igenom årtal månader och dagar. Idag ska vi framför allt titta på veckor, kvartal och vanlig text.

Att skriva ut text
I datumformaten kan du lägga till små textsnuttar för att komplettera den automatiserade texten. Ett litet scenario...
Vi vill skriva ut fredagen den 28 september och använder oss därför av formatbeskrivningen DDDD D MMMM(se förra bloggen för en introduktion till formatbeskrivningar). Problemet är att detta skriver fredag 28 september och inte fredagen den 28 september som vi vill. Men detta kan du råda bot på genom att lägga till lite textsnuttar. Så här går det till:
Det finns två sätt att lägga till text på det ena är att lägga till ett \ innan varje bokstav, det andra sättet är att lägga till citattecken runt den text du vill lägga till. Personligen använder jag mig uteslutande av citattecken. Fördelen med citattecken är att du kan omringa hela ord eller enstaka tecken det spelar ingen roll, medan backslash "\" bara skriver ut efterföljande tecken. Nedan visar jag hur du skriver ut fredagen den 28 september med citattecken respektive backslash:

DDDD"en den" D MMMM

DDDD\e\n \d\e\n D MMMM

Ett annat exempel kan vara att skriva ut © 2007 Niklas Johansson. Formen för denna text är "©" YYYY "Niklas Johansson". För att få fram copyright tecknet högerklickar du i formatbeskrivningsfältet, väljer Infoga specialtecken... och letar reda på ©-tecknet.

Veckor
Formatet för veckor är:
WW vilket skriver ut veckans nummer 1-52.

När det kommer till de fördefinierade formaten så representeras veckoformatet av nummer 52 (antalet veckor på ett år). Exempel på användningsområde kan vara ett veckobrev, informationsbrev (t ex innan vecka 43 ska detta vara gjort).

Kvartal
Formaten för kvartal är:
Q vilket skriver ut årets första kvartal som K1
QQ vilket skriver ut årets första kvartal som 1 kvartalet

Lite underligt att de inte har ett format för en ensam kvartalssiffra men, men... man kan inte få allt här i livet (speciellt inte om man inte frågar efter det, jag skickade just en fråga om detta i svenska användarlistan).

En liten övning
Gör en liten mall för ett veckobrev. I brevet ska du använda dig av fält för att automatiskt infoga:

1. veckonummer
2. dagens datum i formatet "fredag, 28/9-07"
   
3. ditt namn
4. Organisationens namn (Företagsnamn)

Gör ditt bästa och leta runt lite bland fälten, datorn kommer inte att explodera. ;)
Kom även ihåg att fylla i dina uppgifter under Användardata som du når via Infoga | Alternativ.

Du kan ju hitta på ett eget företagsnamn om du inte har ett företag, eller använd namnet av en organisation du är med i tills vidare.

Lycka till

Egna datumformat

De vanligaste datumformaten finns fördefinierade i OpenOffice.org. Men vad gör du när du inte hittar det format du önskar...

Definiera egna datumformat
Att förstå sig på datumformaten kan till en början kännas krångligt men egentligen är det inte så mycket du behöver ha koll på. Vi börjar med att gå igenom de mest förekommande delarna.

Årtal
Årtalen representeras av bokstaven Y som i year (år). Jag antar att de inte kunde använda sig av bokstäverna å ä ö och valde därmed det engelska ordet istället. I hjälpfilen använder de bokstaven J istället för Y vilket troligen kommer från tyska Jahr (år).

De format du kan välja mellan är:
YYYY vilket skulle skriva ut årets datum som 2007 och
YY vilket skulle skriva ut årets datum som 07.

Månader
Månader representeras av boksatven M som i månad.

De format du kan välja mellan är:
M vilket skulle skriva ut februari månad som 2
MM vilket skulle skriva ut februari månad som 02
MMM vilket skulle skriva ut februari månad som feb
MMMM vilket skulle skriva ut februari månad som februari
MMMMM vilket skulle skriva ut februari månad som f

Dagar
Dagar representeras av bokstaven D som i dag.

De format du kan välja mellan är:
D vilket skriver ut dagen som 1 till 31 (eller mer korrekt 1 till månadens sista dag)
DD vilket skriver ut dagen som 01 till 31
DDD eller NN vilket skriver ut en måndag som må, tisdag som ti osv.
DDDD eller NNN vilket skriver ut måndagar som måndag, tisdagar som tisdag osv.

Ett par exempel
2007-09-27
Det kanske mest förekommande datumformatet idag är YYYY-MM-DD och skulle idag skriva ut 2007-09-27. Men eftersom det redan finns fördefinierat är det kanske inte så stor idé att skriva in som format.

Om vi ska förklara formatet i ord så har vi först ett fullständigt årtal dvs. YYYY. Vi använder sedan ett bindestreck som avgränsare dvs. -. Sedan visar vi månader med två siffror MM (i detta fall september). Ny avgränsare -. Sist visar vi dagar med två siffror DD, här visas 27 men första dagen i månaden skulle vis 01.

27/9 - 2007
Daumformat med tecknet "/" finns inte fördefinierade under Svenska språket några kan du dock få fram genom att välja tex Engelska som språk men... formatet ovan måste du definiera själv och det ser ut så här. D/M - YYYY


Nästa blogg kommer jag att gå igenom formaten för veckor och kvartal och så blir det nog en liten övning.

OM-satsen i Calc - del 1.2

I den här delen ska skapa en överblicksdel till våra beräkningar samt göra lite fler förändringar i våra formler.

Namnge celler

Du kan tilldela celler namn. Dessa kan du sedan använda i formler, så i stället för att skriva =SUMMA(B1-B2) så kan du skriva =SUMMA(Pris-Moms). Detta ger en tydligare bild av vad som egentligen händer i formler (förutsatt att du döper cellerna till något vettigt). Namnen gör det även enklare att hitta fel. Viktigt att påpeka är att det är inte svårt eller tidsödande att ge celler namn. Jag kommer endast att gå igenom ett sätt att namnge celler idag, men det kommer ju fler tillfällen. :-)

1. Börja med att markera området A12:B12 (Summa köpta varor och värdet intill)
2. Gå till Infoga > Namn > Skapa...
3. I dialogrutan som kommer upp låter du Vänstra kolumnen vara förbockad.
4. Klicka OK

Nu har du döpt cellen B12 till Summa_köpta_varor. Vad cellen döps till kan du se om du ställer dig i cellen och tittar till vänster om formelfältet. För mer kontroll över namnet kan du gå till Infoga > Namn > Definiera... Där kan du även definiera namn för hela cellområden, skapa ett nytt namn, ta bort namngivningar du inte vill ha kvar osv.

Skapa överblicksdelen

I överblicksdelen vill jag ha med en del som visar hur stor rabatten är i procent respektive kronor. Jag vill även ha det slutliga priset (med rabatt avdragen om sådan ges). Jag börjar med att lägga till alla rubriker.

1. I cell A1 skriver jag "Rabatter och slutligt pris" och formaterar det som en Rubrik.
2. I cell A2 skriver jag "Rabatt köp över 2000 kr"
3. I cell A3 skriver jag "Rabatt i kronor"
4. Jag tar bort rad fyra (som är tom)
   
5. Döper om Summa som nu står på rad 4 till Slutligt Pris och formaterar den och cellen intill som resultat2.

Då borde du ha en bild som ser ut så här:

Rabattcellerna

Vi börjar med rad två "Rabatt köp över 2000 kr"

1. Ställ dig i B2 och ge den procentformatering (du hittar iconen i formaterings raden)
2. Skriv in 20 (cellen borde nu visa 20,00%, jag tar bort decimalerna från min version)
3. Jag namnger A2 enligt tidigare anvisningar (markera A1:A2...)
4. Ställ dig i cell A2 för att se vad cellen döptes till.
   

Nu är det dags för en ny OM-sats som kommer att se ut så här.

=OM(Summa_köpta_varor > 2000; Summa_köpta_varor * _Rabatt_köp_över_2000_kr; 0)

Som du kan se så har jag använt mig av de namn som vi tilldelat cellerna. Jag börjar med att skriva ut formeln i ord... Om summan av alla köpta varor är högre än 2000 kr (Summa_köpta_varor > 2000) så kommer vi att beräkna rabatten (Summa_köpta_varor * _Rabatt_köp_över_2000_kr) om summan av alla köpta varor inte är högre än 2000 kr så tilldelas ingen rabatt (0). Notera att varje del i formeln skiljs åt av ett semikolon (;).

Sammanfattningsvis kan sägas att formeln visar hur mycket pengar som ges i rabatt.

Ok nu ska vi bara göra en sista liten modifiering. Formeln i B4 (som visar slutligt pris) är nu onödigt invecklad... Vi byter ut den gamla formeln mot den här.

=Summa_köpta_varor - Rabatt_i_kronor

Lite enklare att förstå sig på vilket kan vara viktigt om du öppnar filen efter en längre tid och vill undersöka hur den är uppbyggd.

Nu borde kalkylen se ut ungefär så här:


Du kan ju testa att ändra på rabattprocenten eller lägga till, ta bort eller ändra på varorna i listan. Men ändra inte på cellerna med formler i. Om du vet hur du skyddar celler så är det ofta en god idé att skydda formelceller, så man inte ändrar dem av misstag.


I nästa blogg kommer jag att titta mer på hur du kan namnge celler och cellområden. Jag kommer att fortsätta med det här kalkylbladet och specificera namnet till exakt det namn som vi vill ha. För ytterligare tydlighet! (får vi hoppas)

OM-satsen i Calc - del 1.1

I den här delen ska vi börja bygga en utvecklad version av det kalkylblad som vi skapade i förra delen. Om du följde förra lektionen så har du ett kalkylblad som ser ut så här.


Jag börjar med att markera cellerna A1:B4 (summaraden ingår alltså inte). Sedan klipper jag ut och klistrar in samma information på rad 8. Dubbelklicka på B5 för att se hur formeln har uppdaterats till de nya cellområdet. Skriv in "Summa köpta varor" i A12, flytta till B12 och tryck på autosummaknappen. Nu har vi åter skapat en summering av alla varor utan rabatt. Formatera dessa två som Resultat2 (F11 > dubbelklicka på Resultat2). Dags att lägga till en områdesrubrik Vi ställer oss i A7 och skriver in "Köpta varor". Formatera som Rubrik. Nu borde undre delen se ut ungefär så här...


Det finns flera anledningar till att ha ett summafält längst ned i en lista med data. Den mest uppenbara är att man får en summa på allt som finns i listan. Denna summa är enkel att jobba med i formler av olika slag. En annan inte lika uppenbar fördel är att du "tvingas" till att hålla ihop listan som en enhet. För att illustrera kan vi ta exemplet ovan men utan raden A12 (Summa köpta varor). Ställer vi oss nu på A12 och skriver dit en ny post så kommer vi bli tvingade att ändra i alla formler som refererar till listan för köpta varor. Har vi däremot "Summa köpta varor" tvingas vi infoga en rad någonstans i listan vilket leder till att allt annat uppdateras automatiskt. Detta gäller även om vi i formeln refererar till cellområdet A8:A11. Exprimentera lite själv med detta så kommer du nog snart snart att inse fördelarna, vartefter kommer du även att finna fler fördelar med att avsluta en lista med ett summafält.

I nästa del kommer vi att lägga till en överblicksdel i vårat kalkylblad.

OM-satsen i Calc - del 1

Med OM-satsen kan du skriva formler som undersöker om ett uttryck är sant eller falskt. Om sant ges ett svar (som du kan bestämma) och om falskt ges ett annat svar (även detta svar kan du bestämma). Formeln för dagen kommer slutligen se ut så här =OM(SUMMA(B1:B4)>2000;SUMMA(B1:B4)-(SUMMA(B1:B4)*0,2);SUMMA(B1:B4))
Men låt dig inte skrämmas vi går igenom del för del.

Dagens exempel:

- Din affär lämnar 20 % rabatt ifall kunden handlar för mer än 2000 kr. Kunden handlar tre saker en mp3-spelare för 1200 kr, ett paket batterier för 50 kr och en perkulator för 650 kr. Okej, säger du, det blir 1900 kr alltså ingen rabatt det var väl inga problem. Men vad händer om vi köper en CD-skiva för 110 kr. Nu blev det lite jobbigare 2010 kr alltså får vi 20% rabatt... jaja vi gör en modell i Calc. Vi börjar med utgångsscenariot (se bilden nedan) lämnar en rad fri och summerar sedan med hjälp av autosumma (inringat i rött) eller skriver formeln "=SUMMA(B1:B4)" (visas i formelfältet på bilden).

OM-satsen (med ett villkor)

Nu ska vi börja bygga våran OM-sats. När du skriver en OM-sats ska du först skriva ett villkor som jämför två celler. För att jämföra cellerna kan du använda dig av såkallade relationsoperatorer (visas i tabellen nedan). I vårat exempel vill vi undersöka om summan av B1:B4 är större än 2000 kr, eftersom vi då ska räkna bort rabatten. Grunden kommer därför att se ut så här "=OM(SUMMA(B1:B4)>2000)" och skulle i ord uttryckas om summan av cellområdet B1 till B4 är större än 2000 så är testet sant annars falskt. Eftersom värdet är mindre så står det FALSKT i cellen. OK vi har nu fått programmet att svara på det som vi tidigare konstaterat, nu går vi vidare.

Relationsoperationer

Relationsoperator	Effekt
Lika med (=)	Visar de värden som är lika med villkoret.
Mindre än (<)	Visar de värden som är mindre än villkoret.
Större än (>)	Visar de värden som är större än villkoret.
Mindre än eller lika med (< =)	Visar de värden som är mindre än eller lika med villkoret.
Större än eller lika med (> =)	Visar de värden som är större än eller lika med villkoret.
Inte lika med (< >)	Visar de värden som inte är lika med villkoret.

Kopierat direkt ur hjälpfilen för OOo

Egna svar vid sant respektive falskt

Jag sa tidigare att man själv kan bestämma vilket svar man får beroende på om testet är sant eller falskt. Här är formen på OM-satsen:

OM(villkor;"svar vid sant";"svar vid falskt").

Villkoret motsvaras av "SUMMA(B1:B4)>2000". Ifall villkoret är sant så vill vi visa vilket priset är efter rabatten är avdragen. Här gör jag denna beräkning med formen:

"pris utan rabatt" - ("pris utan rabatt" * rabatt)

dvs. är priset 2010 kr så beräknas pris med rabatt så här: 2010 - (2010 * 0,20)

Eftersom vi priset utan rabatt har formeln SUMMA(B1:B4) kommer vi beräkna priset med rabatt så här:

SUMMA(B1:B4)-(SUMMA(B1:B4)*0,2)

Lägger vi till den till OM-satsen ser den ut så här:
=OM(SUMMA(B1:B4)>2000;SUMMA(B1:B4)-(SUMMA(B1:B4)*0,2))

Nu vill vi lägga till "falska" svaret vilket ju är formeln vi tog fram från början med autosumma. Dvs. SUMMA(B1:B4). Lägger vi till detta till OM-satsen får vi slutligen våran fullständiga formel:

=OM(SUMMA(B1:B4)>2000;SUMMA(B1:B4)-(SUMMA(B1:B4)*0,2);SUMMA(B1:B4))

och vi ser åter igen talet 1900 i cellen B5.

För att göra slutliga testet skriver vi dit CD-skivan som kostade 110 kr. Om vi inte hade haft formeln hade det nu stått 2010 i B5, men i stället står det 1608 vilket alltså är priset när du lämnat rabatten. Kunden tjänar alltså pengar på att lägga till en CD-skiva i kundvagnen.

I nästa blogg kommer vi att arbeta vidare med det exempel vi påbörjat idag.

Calcformler på engelska

Tyvärr kan du inte skriva in formler på engelska för tillfället. Detta är lite dumt sedan större delen av all dokumentation av OOo är på engelska. Men det finns ett par sätt att ta sig runt detta. Har du en engelsk verison installerad vid sidan av den svenska, exempelvis på ett USB-minne, kan du klippa ut ett område ifrån den engelska versionen och klistra in området i den svenska så översätts den engelska formeln automatiskt (verkar inte fungera att kopiera).
Du kan även tänka på att formlerna är grupperade och grupperingen torde vara den samma under svensk och engelsk version, samt det är en översättning så har du lite tid och ork kan du alltid testa dig fram.

Framöver kommer jag att göra en översättningslista över de vanligaste formlerna (till att börja med åtminstone). Hinner tyvärr inte nu.

Måste springa, Hade bra till nästa gång.

Infoga flera kolumner i calc

I Calc kan du infoga flera kolumner på en gång genom att markera det antal kolumner du vill infoga med start i kolumnen där du vill infoga dem. Sedan högerklickar du och väljer Infoga kolumner. I bilden nedan kommer tre nya kolumner infogas mellan kolumn B och C (dvs. mellan Namn och E-post).

Här är en liten film som bland annat visar hur du gör det här.

En funktion jag ofta saknat när jag kopierar in information i ett calcblad är möjligheten att snabbt kunna få alla celler att få "optimal höjd och bredd". Här är ett makro som löser det problemet. Jag har försökt att kommentera så mycket som möjligt i själva makrot.
Här är makrotexten:

Sub OptimalBreddHojdAllaCeller
REM Definiera variabler till detta makro
Dim Doc As Object
Dim I As Integer

REM tilldelar Doc som referensnamn till nuvarande dokument
Doc = StarDesktop.CurrentComponent

REM Startar en loop som kommer att köras lika många gånger
REM som det finns blad i calcdokumentet
REM Loopen räknar bladen och drar sedan ifrån ett,
REM Att vi drar ifrån ett beror på att referensen till 
REM första bladet börjar på noll dvs. Doc.Sheets(0)
For I = 0 To Doc.Sheets.getCount() -1

REM Verkställ optimal bredd på alla celler i aktivt blad.
Doc.Sheets(I).getColumns.OptimalWidth = True
REM Verkställ optimal höjd på alla celler i aktivt blad.
Doc.Sheets(I).getRows.OptimalHeight = True

REM Ta ett steg framåt i loopen
Next I
End Sub

Formateringsfönstret

Idag har jag gjort en liten film som bland annat visar hur du kan fästa Formateringsfönstret vid högra sidan av OOo. Filmen är på engelska men jag hoppas ni förstår ändå. Här är länken.

En bra sida med flera bra lektioner

En av de bästa lektionssidorna. Grundläggande men läsvärt... på engelska.
http://www.inpics.net/

Fixera rader

Scenario:
Du har en lång tabell med flera sidor med information grupperade under ett antal rubriker. När du bläddrar nedåt kan du inte längre se rubrikerna.

Lösning:
Kort uttryckt, vi fixerar rubrikerna. Så här går det till...

Steg ett.
Vi markerar cellen som är ett steg till höger samt ett steg under den information som vi vill låsa (se bild).

Steg två.
Vi går till Fönster > Fixera

Allt som befinner sig till vänster om samt över den markerade rutan är nu fixerat. Detta betyder att vi nu alltid kan se kolumnrubrikerna. Vill vi ta bort fixeringen går vi tillbaka till Fönster > Fixera och så tas fixeringen bort.

Här är filen från bilden ovan med låsta rubriker...

Orginalfilen är hämtad från SCB:s hemsida 2007-08-30.

Sammanfoga två celler i en cell

Det vanligaste exemplet jag kommer på är det nedanför. Det finns även en Flash-film på denna övning här. Vi har en cell med förnamn (A-kolumnen) och en med efternamn ( B-kolumnen). Nu vill vi att dessa ska visas i en enda cell.
För att göra detta börjar vi med att skriva en formel i C-kolumnen. Formeln som vi skriver i cellen C1 ser ut så här:

=A1 & " " & B1

När vi har skrivit in den i C1 kopierar vi formeln nedåt. Detta gör vi enklast genom att ta tag i den lilla fyrkanten längst ned till höger av cellen och sedan dra nedåt. Detta kopierar formeln i cellen C1 till cellerna C2 och C3 (om vi inte drar längre förstås).


För att du ska kunna ta bort A- och B-kolumnen så måste vi kopiera ut värdena i C-kolumnen och sedan välja alternativet "Klistra in innehåll..." ur Redigera-menyn. I dialogen som kommer upp avmarkerar vi alternativet Formler (se bild).


Nu kommer OpenOffice.org att klistra in värdet ur de kopierade cellerna istället för formlerna. Om du försöker klistra in värdena över C-kolumnen så varnar programmet med en förfrågan om du vill klistra över befintlig data, vilket du i detta fall vill.

Nu kan du ta bort oönskade kolumner.


Det slutliga resultatet...

Calc Tips

Om du får felmeddelande på en formel så finns det ett smidigt sätt som du kan se om du stavat fel på någon funktion. Calc skriver nämligen alla funktioner den känner igen med VERSALER medan sådant som programmet inte känner igen skrivs med gemener.

Exempel:
På formeln
=sumna(A1;upphöjt.till(B3;2))
så kommer calc att skriva ut #NAMN? i cellen medan det i formelfältet kommer stå:
=sumna(A1;UPPHÖJT.TILL(B3;2))
Vi kan direkt se att det är ordet summa som blivit felstavat. Detta är något som blir mer och mer användbart ju mer invecklade formlerna blir. Om du dessutom börjar bli trött så kan denna funktion vara guld värd.

En liten varning utfärdas när det kommer till att definiera egna namn (jag kommer att behandla detta ämne närmre framöver). Calc är känslig för stora och små bokstäver och kommer att skriva ut namnet exakt som du skrivit det. Detta betyder att har du tilldelat en siffra namnet moms så kommer Calc att skriva ut moms med små bokstäver i formeln oavsett om den vet vad du refererar till eller inte. Börja därför alltid namndefinitioner med stor bokstav, t.ex. Moms.