fredag 28 september 2007

Egna datumformat del 2

I förra delen tittade vi på hur du definierar egna datumformat. Vi gick igenom årtal månader och dagar. Idag ska vi framför allt titta på veckor, kvartal och vanlig text.

Att skriva ut text
I datumformaten kan du lägga till små textsnuttar för att komplettera den automatiserade texten. Ett litet scenario...
Vi vill skriva ut fredagen den 28 september och använder oss därför av formatbeskrivningen DDDD D MMMM(se förra bloggen för en introduktion till formatbeskrivningar). Problemet är att detta skriver fredag 28 september och inte fredagen den 28 september som vi vill. Men detta kan du råda bot på genom att lägga till lite textsnuttar. Så här går det till:
Det finns två sätt att lägga till text på det ena är att lägga till ett \ innan varje bokstav, det andra sättet är att lägga till citattecken runt den text du vill lägga till. Personligen använder jag mig uteslutande av citattecken. Fördelen med citattecken är att du kan omringa hela ord eller enstaka tecken det spelar ingen roll, medan backslash "\" bara skriver ut efterföljande tecken. Nedan visar jag hur du skriver ut fredagen den 28 september med citattecken respektive backslash:

DDDD"en den" D MMMM

DDDD\e\n \d\e\n D MMMM


Ett annat exempel kan vara att skriva ut © 2007 Niklas Johansson. Formen för denna text är "©" YYYY "Niklas Johansson". För att få fram copyright tecknet högerklickar du i formatbeskrivningsfältet, väljer Infoga specialtecken... och letar reda på ©-tecknet.

Veckor
Formatet för veckor är:
WW vilket skriver ut veckans nummer 1-52.

När det kommer till de fördefinierade formaten så representeras veckoformatet av nummer 52 (antalet veckor på ett år). Exempel på användningsområde kan vara ett veckobrev, information
sbrev (t ex innan vecka 43 ska detta vara gjort).

Kvartal
Formaten för kvartal är:
Q vilket skriver ut årets första kvartal som K1
QQ
vilket skriver ut årets första kvartal som 1 kvartalet

Lite underligt att de inte har ett format för en ensam kvartalssiffra men, men... man kan inte få allt här i livet (speciellt inte om man inte frågar efter det, jag skickade just en fråga om detta i svenska användarlistan).

En liten övning
Gör en liten mall för ett veckobrev. I brevet ska du använda dig av fält för att automatiskt infoga:

  1. veckonummer
  2. dagens datum i formatet "fredag, 28/9-07"
  3. ditt namn
  4. Organisationens namn (Företagsnamn)
Gör ditt bästa och leta runt lite bland fälten, datorn kommer inte att explodera. ;)
Kom även ihåg att fylla i dina uppgifter under Användardata som du når via Infoga | Alternativ.

Du kan ju hitta på ett eget företagsnamn om du inte har ett företag, eller använd namnet av en organisation du är med i tills vidare.

Lycka till

torsdag 27 september 2007

Egna datumformat

De vanligaste datumformaten finns fördefinierade i OpenOffice.org. Men vad gör du när du inte hittar det format du önskar...

Definiera egna datumformat
Att förstå sig på datumformaten kan till en början kännas krångligt men egentligen är det inte så mycket du behöver ha koll på. Vi börjar med att gå igenom de mest förekommande delarna.

Årtal
Årtalen representeras av bokstaven Y som i year (år). Jag antar att de inte kunde använda sig av bokstäverna å ä ö och valde därmed det engelska ordet istället. I hjälpfilen använder de bokstaven J istället för Y vilket troligen kommer från tyska Jahr (år).

De format du kan välja mellan är:
YYYY vilket skulle skriva ut årets datum som 2007 och
YY vilket skulle skriva ut årets datum som 07.

Månader
Månader representeras av boksatven M som i månad.

De format du kan välja mellan är:
M vilket skulle skriva ut februari månad som 2
MM vilket skulle skriva ut februari månad som 02
MMM vilket skulle skriva ut februari månad som feb
MMMM vilket skulle skriva ut februari månad som februari
MMMMM vilket skulle skriva ut februari månad som f

Dagar
Dagar representeras av bokstaven D som i dag.

De format du kan välja mellan är:
D vilket skriver ut dagen som 1 till 31 (eller mer korrekt 1 till månadens sista dag)
DD vilket skriver ut dagen som 01 till 31
DDD eller NN vilket skriver ut en måndag som må, tisdag som ti osv.
DDDD eller NNN vilket skriver ut måndagar som måndag, tisdagar som tisdag osv.

Ett par exempel
2007-09-27
Det kanske mest förekommande datumformatet idag är YYYY-MM-DD och skulle idag skriva ut 2007-09-27. Men eftersom det redan finns fördefinierat är det kanske inte så stor idé att skriva in som format.

Om vi ska förklara formatet i ord så har vi först ett fullständigt årtal dvs. YYYY. Vi använder sedan ett bindestreck som avgränsare dvs. -. Sedan visar vi månader med två siffror MM (i detta fall september). Ny avgränsare -. Sist visar vi dagar med två siffror DD, här visas 27 men första dagen i månaden skulle vis 01.

27/9 - 2007
Daumformat med tecknet "/" finns inte fördefinierade under Svenska språket några kan du dock få fram genom att välja tex Engelska som språk men... formatet ovan måste du definiera själv och det ser ut så här. D/M - YYYY


Nästa blogg kommer jag att gå igenom formaten för veckor och kvartal och så blir det nog en liten övning.


onsdag 26 september 2007

Datumfält, del 2

I det här blogginlägget ska vi titta närmare på datumformaten.

Att välja ett nytt format

  1. Vi börjar med att infoga ett datumfält
    Infoga | Fältkommando | Datum
  2. Vi dubbelklickar på fältet vi lagt till
  3. I dialogen som kommer upp tittar vi på tredje kolumnen med rubriken format
  4. I listan väljer du ett datumformat som passar ditt behov

Men det finns inget format som passar

Om du inte hittar något format som passar går du längst ner i listan och väljer Ytterligare format... Här ser du samma format som i den tidigare rutan men nu kan du även själv definiera formen i fältet Formatbeskrivning... som är fältet längst ner i dialogen. Du kan förslagsvis titta på hur formatbeskrivningen ser ut för de olika formaten och sedan skapa ditt eget format. I nästa del kommer jag att titta närmre datumformatet och hur du definierar ditt eget format. Men jag vill lämna ett format som jag saknar:

NNN"en" "den" D MMMM YYYY


vilket idag skriver ut

onsdagen den 26 september 2007

alternativt kan du använda NNN"en" "den" D":e" MMMM YYYY som skriver ut onsdagen den 26:e september 2007. Detta format kanske inte stämmer riktigt de två första dagarna i månaden. Vet inte riktigt vilket som gäller enligt svenska skrivregler den 1:a och den 2:a eller den 1:e och den 2:e. Om tid ges ska jag undersöka detta närmre och skriver i så fall en kommentar.


Ser du bara engelska format

Detta kan du ändra på under Ytterligare format... | Språk välj det språk du önskar, Svenska (Sverige) kanske... ;)

tisdag 25 september 2007

Datumfält, del 1

Datumfält är användbart i många typer av dokument och du kan ställa in datumfälten på flertalet sätt. I den här delen ska vi titta på de mest grundläggande inställningarna och jag kommer kortfattat diskutera inställningarnas användningsområden.

För att infoga ett datumfält går du till Infoga | Fältkommando | Datum.

Vi börjar med standardinställningen för datumfälten Datum (Fast) där dagens datum skulle skrivas som 07-09-25. Att fältet är av typen Datum (Fast) innebär att datumet är fixerat till det datum då dokumentet först skapades. Denna inställning är framförallt användbar när du skapar mallar, då kommer datumet att fixeras vid den dag då dokumentet skapades utifrån mallen. Exempel på sådana mallar kan vara brevmallar, fakturor, ansökningar osv.

Hur ändrar jag till helt rörliga datumfält
Det enklaste sättet att ändra på inställningarna är att dubbelklicka på det fält du vill ändra på. Här kan du:

  1. ändra på datumformateringen, dvs. om datumet visas som 07-09-25 eller 25 september 2007 eller motsvarande.
  2. ändra på om datumet är "fast" eller inte - om inte kommer datumet att uppdateras när du skriver ut, exporterar till PDF eller tvingar en uppdatering (ex. genom att trycka F9).
  3. korrigera datumet så att fältet visar datumet om tio dagar - mycket användbart om du skapar en fakturamall eller något annat dokument där du vill ha svar inom ett visst antal dagar.
För att ändra till rörligt datum så dubbelklickar du på fältet med datumet och ändrar från Datum (fast) till Datum i Urvalskolumnen (se bild). Du kan förstås ändra på datumformatet också om du vill. Personligen tycker jag att 2007-09-25 är ett bättre format i de flesta sammanhang.

PS.
Kom ihåg att du genom att trycka Ctrl + F9 växlar mellan att visa namnet på fältet (exempelvis datum) och att visa fältets innehåll (exempelvis 2007-09-07).

måndag 24 september 2007

Namnge celler och cellområden

I förra bloggen började vi titta på hur man kan definiera namn på celler och hur dessa namn sedan kan användas i formler. Idag ska vi gå djupare in på detta ämne och vi börjar med en liten repetition...

Definiera namn med Skapa...
Det "enklaste" sättet att namnge celler är att:

  1. Markera den cell du vill namnge samt definitionen av cellen
  2. Gå till Infoga | Namn | Skapa...
  3. I dialogen väljer du vilken av cellerna definitionen står i (vanligtvis till vänster eller över)
Du kan genom att markera två kolumner med exempelvis definitionerna i vänstra kolumnen och värdena i den högra. Då kommer varje enskild cell att namnges med den definition som står till vänster om den.

Ex.
Här kommer cellen F1 att döpas till Moms_25_, F2 kommer att döpas till Moms_12_ osv. Som du ser så blir inte alltid namnen exakt samma som i den vänstra cellen. Detta beror på att du inte tillåts använda alla tecken. Det är inte heller tillåtet att använda mellanslag.

Ändra namn

Personligen tycker inte jag att namnet Moms_25_ är något vidare, hellre döper jag den till Moms_25 eller Moms25. För att göra detta så använder jag mig av Infoga | Namn | Definiera. Här får jag upp en lista med alla definierade namn (Moms_25_, Moms_12_ osv). Vill jag nu ändra Moms_25_ till Moms25 rekommenderar jag följande tillvägagångssätt:
  1. Gå till Infoga | Namn | Definiera
  2. Markera namnet Moms_25_
  3. Kopiera cellreferensen
  4. Skriv in namnet Moms25 (i fältet längst upp på dialogrutan)
  5. Titta på fältet "Refererar till" (längst ner på dialogrutan) om det är tomt så klistrar du in referensen som du kopierade förut.
  6. Klicka på Lägg till
  7. Markera Moms_25_ och välj Radera (detta steg behövs egentligen inte sedan du kan ha flera namn på samma referens, men jag rekommenderar det för tydlighetens skull).
Ett alternativt sätt till att kopiera referensen är att helt enkelt klicka på den cell du vill att namnet ska referera till.

Definiera Namn...

Du kan även definiera namn direkt i dialogen Definiera namn.
  1. Markera den cell/det cellområde som du vill namnge
  2. Gå till Infoga | Namn | Definiera
  3. Skriv in önskat namn i översta fältet
Har du markerat ett område kan du lägga till funktioner i referensen till exempel skulle SUMMA($Tabell1.$B$7:$B$10) summera cellerna B7 till B10 i första tabellen. Detta gör att du kan göra dina beräkningar i dialogen Definiera namn och sedan referera till det definierade namnet när du vill ha in det i kalkylbladet.

Övningsuppgift...

Dags att testa dina kunskaper. Ändra namnen på förra bloggens kalkylblad. [Hämta här]
Förslag på namnbyten:
  1. _Rabatt_köp_över_2000_kr till Rabatt_procent
  2. _Rabatt_i_kronor till Rabatt_kr
  3. Summa_köpta_varor till Summa
Du får lov att uppdatera OM-satsen med de nya namnen... Visst känns det lättare att förstå vad som händer i satsen.

fredag 21 september 2007

OM-satsen i Calc - del 1.2

I den här delen ska skapa en överblicksdel till våra beräkningar samt göra lite fler förändringar i våra formler.

Namnge celler

Du kan tilldela celler namn. Dessa kan du sedan använda i formler, så i stället för att skriva =SUMMA(B1-B2) så kan du skriva =SUMMA(Pris-Moms). Detta ger en tydligare bild av vad som egentligen händer i formler (förutsatt att du döper cellerna till något vettigt). Namnen gör det även enklare att hitta fel. Viktigt att påpeka är att det är inte svårt eller tidsödande att ge celler namn. Jag kommer endast att gå igenom ett sätt att namnge celler idag, men det kommer ju fler tillfällen. :-)
  1. Börja med att markera området A12:B12 (Summa köpta varor och värdet intill)
  2. Gå till Infoga > Namn > Skapa...
  3. I dialogrutan som kommer upp låter du Vänstra kolumnen vara förbockad.
  4. Klicka OK
Nu har du döpt cellen B12 till Summa_köpta_varor. Vad cellen döps till kan du se om du ställer dig i cellen och tittar till vänster om formelfältet. För mer kontroll över namnet kan du gå till Infoga > Namn > Definiera... Där kan du även definiera namn för hela cellområden, skapa ett nytt namn, ta bort namngivningar du inte vill ha kvar osv.

Skapa överblicksdelen


I överblicksdelen vill jag ha med en del som visar hur stor rabatten är i procent respektive kronor. Jag vill även ha det slutliga priset (med rabatt avdragen om sådan ges). Jag börjar med att lägga till alla rubriker.
  1. I cell A1 skriver jag "Rabatter och slutligt pris" och formaterar det som en Rubrik.
  2. I cell A2 skriver jag "Rabatt köp över 2000 kr"
  3. I cell A3 skriver jag "Rabatt i kronor"
  4. Jag tar bort rad fyra (som är tom)
  5. Döper om Summa som nu står på rad 4 till Slutligt Pris och formaterar den och cellen intill som resultat2.
Då borde du ha en bild som ser ut så här:

Rabattcellerna

Vi börjar med rad två "Rabatt köp över 2000 kr"
  1. Ställ dig i B2 och ge den procentformatering (du hittar iconen i formaterings raden)
  2. Skriv in 20 (cellen borde nu visa 20,00%, jag tar bort decimalerna från min version)
  3. Jag namnger A2 enligt tidigare anvisningar (markera A1:A2...)
  4. Ställ dig i cell A2 för att se vad cellen döptes till.
Nu är det dags för en ny OM-sats som kommer att se ut så här.

=OM(Summa_köpta_varor > 2000; Summa_köpta_varor * _Rabatt_köp_över_2000_kr; 0)


Som du kan se så har jag använt mig av de namn som vi tilldelat cellerna. Jag börjar med att skriva ut formeln i ord... Om summan av alla köpta varor är högre än 2000 kr (Summa_köpta_varor > 2000) så kommer vi att beräkna rabatten (Summa_köpta
_varor * _Rabatt_köp_över_2000_kr) om summan av alla köpta varor inte är högre än 2000 kr så tilldelas ingen rabatt (0). Notera att varje del i formeln skiljs åt av ett semikolon (;).

Sammanfattningsvis kan sägas att formeln visar hur mycket pengar som ges i rabatt.

Ok nu ska vi bara göra en sista liten modifiering. Formeln i B4 (som visar slutligt pris) är nu onödigt invecklad... Vi byter ut den gamla formeln mot den här.

=Summa_köpta_varor - Rabatt_i_kronor


Lite enklare att förstå sig på vilket kan vara viktigt om du öppnar filen efter en längre tid och vill undersöka hur den är uppbyggd.

Nu borde kalkylen se ut ungefär så här:


Du kan ju testa att ändra på rabattprocenten eller lägga till, ta bort eller ändra på varorna i listan. Men ändra inte på cellerna med formler i. Om du vet hur du skyddar celler så är det ofta en god idé att skydda formelceller, så man inte ändrar dem av misstag.


I nästa blogg kommer jag att titta mer på hur du kan namnge celler och cellområden. Jag kommer att fortsätta med det här kalkylbladet och specificera namnet till exakt det namn som vi vill ha. För ytterligare tydlighet! (får vi hoppas)

torsdag 20 september 2007

OM-satsen i Calc - del 1.1

I den här delen ska vi börja bygga en utvecklad version av det kalkylblad som vi skapade i förra delen. Om du följde förra lektionen så har du ett kalkylblad som ser ut så här.


Jag börjar med att markera cellerna A1:B4 (summaraden ingår alltså inte). Sedan klipper jag ut och klistrar in samma information på rad 8. Dubbelklicka på B5 för att se hur formeln har uppdaterats till de nya cellområdet. Skriv in "Summa köpta varor" i A12, flytta till B12 och tryck på autosummaknappen. Nu har vi åter skapat en summering av alla varor utan rabatt. Formatera dessa två som Resultat2 (F11 > dubbelklicka på Resultat2). Dags att lägga till en områdesrubrik Vi ställer oss i A7 och skriver in "Köpta varor". Formatera som Rubrik. Nu borde undre delen se ut ungefär så här...


Det finns flera anledningar till att ha ett summafält längst ned i en lista med data. Den mest uppenbara är att man får en summa på allt som finns i listan. Denna summa är enkel att jobba med i formler av olika slag. En annan inte lika uppenbar fördel är att du "tvingas" till att hålla ihop listan som en enhet. För att illustrera kan vi ta exemplet ovan men utan raden A12 (Summa köpta varor). Ställer vi oss nu på A12 och skriver dit en ny post så kommer vi bli tvingade att ändra i alla formler som refererar till listan för köpta varor. Har vi däremot "Summa köpta varor" tvingas vi infoga en rad någonstans i listan vilket leder till att allt annat uppdateras automatiskt. Detta gäller även om vi i formeln refererar till cellområdet A8:A11. Exprimentera lite själv med detta så kommer du nog snart snart att inse fördelarna, vartefter kommer du även att finna fler fördelar med att avsluta en lista med ett summafält.

I nästa del kommer vi att lägga till en överblicksdel i vårat kalkylblad.

onsdag 19 september 2007

OM-satsen i Calc - del 1

Med OM-satsen kan du skriva formler som undersöker om ett uttryck är sant eller falskt. Om sant ges ett svar (som du kan bestämma) och om falskt ges ett annat svar (även detta svar kan du bestämma). Formeln för dagen kommer slutligen se ut så här =OM(SUMMA(B1:B4)>2000;SUMMA(B1:B4)-(SUMMA(B1:B4)*0,2);SUMMA(B1:B4))
Men låt dig inte skrämmas vi går igenom del för del.

Dagens exempel:

- Din affär lämnar 20 % rabatt ifall kunden handlar för mer än 2000 kr. Kunden handlar tre saker en mp3-spelare för 1200 kr, ett paket batterier för 50 kr och en perkulator för 650 kr. Okej, säger du, det blir 1900 kr alltså ingen rabatt det var väl inga problem. Men vad händer om vi köper en CD-skiva för 110 kr. Nu blev det lite jobbigare 2010 kr alltså får vi 20% rabatt... jaja vi gör en modell i Calc. Vi börjar med utgångsscenariot (se bilden nedan) lämnar en rad fri och summerar sedan med hjälp av autosumma (inringat i rött) eller skriver formeln "=SUMMA(B1:B4)" (visas i formelfältet på bilden).

OM-satsen (med ett villkor)

Nu ska vi börja bygga våran OM-sats. När du skriver en OM-sats ska du först skriva ett villkor som jämför två celler. För att jämföra cellerna kan du använda dig av såkallade relationsoperatorer (visas i tabellen nedan). I vårat exempel vill vi undersöka om summan av B1:B4 är större än 2000 kr, eftersom vi då ska räkna bort rabatten. Grunden kommer därför att se ut så här "=OM(SUMMA(B1:B4)>2000)" och skulle i ord uttryckas om summan av cellområdet B1 till B4 är större än 2000 så är testet sant annars falskt. Eftersom värdet är mindre så står det FALSKT i cellen. OK vi har nu fått programmet att svara på det som vi tidigare konstaterat, nu går vi vidare.

Relationsoperationer

Relationsoperator

Effekt

Lika med (=)

Visar de värden som är lika med villkoret.

Mindre än (<)

Visar de värden som är mindre än villkoret.

Större än (>)

Visar de värden som är större än villkoret.

Mindre än eller lika med (< =)

Visar de värden som är mindre än eller lika med villkoret.

Större än eller lika med (> =)

Visar de värden som är större än eller lika med villkoret.

Inte lika med (< >)

Visar de värden som inte är lika med villkoret.

Kopierat direkt ur hjälpfilen för OOo

Egna svar vid sant respektive falskt

Jag sa tidigare att man själv kan bestämma vilket svar man får beroende på om testet är sant eller falskt. Här är formen på OM-satsen:

OM(villkor;"svar vid sant";"svar vid falskt").

Villkoret motsvaras av "SUMMA(B1:B4)>2000". Ifall villkoret är sant så vill vi visa vilket priset är efter rabatten är avdragen. Här gör jag denna beräkning med formen:

"pris utan rabatt" - ("pris utan rabatt" * rabatt)

dvs. är priset 2010 kr så beräknas pris med rabatt så här: 2010 - (2010 * 0,20)

Eftersom vi priset utan rabatt har formeln SUMMA(B1:B4) kommer vi beräkna priset med rabatt så här:

SUMMA(B1:B4)-(SUMMA(B1:B4)*0,2)

Lägger vi till den till OM-satsen ser den ut så här:
=OM(SUMMA(B1:B4)>2000;SUMMA(B1:B4)-(SUMMA(B1:B4)*0,2))

Nu vill vi lägga till "falska" svaret vilket ju är formeln vi tog fram från början med autosumma. Dvs. SUMMA(B1:B4). Lägger vi till detta till OM-satsen får vi slutligen våran fullständiga formel:

=OM(SUMMA(B1:B4)>2000;SUMMA(B1:B4)-(SUMMA(B1:B4)*0,2);SUMMA(B1:B4))

och vi ser åter igen talet 1900 i cellen B5.

För att göra slutliga testet skriver vi dit CD-skivan som kostade 110 kr. Om vi inte hade haft formeln hade det nu stått 2010 i B5, men i stället står det 1608 vilket alltså är priset när du lämnat rabatten. Kunden tjänar alltså pengar på att lägga till en CD-skiva i kundvagnen.

I nästa blogg kommer vi att arbeta vidare med det exempel vi påbörjat idag.

tisdag 18 september 2007

Calcformler på engelska

Tyvärr kan du inte skriva in formler på engelska för tillfället. Detta är lite dumt sedan större delen av all dokumentation av OOo är på engelska. Men det finns ett par sätt att ta sig runt detta. Har du en engelsk verison installerad vid sidan av den svenska, exempelvis på ett USB-minne, kan du klippa ut ett område ifrån den engelska versionen och klistra in området i den svenska så översätts den engelska formeln automatiskt (verkar inte fungera att kopiera).
Du kan även tänka på att formlerna är grupperade och grupperingen torde vara den samma under svensk och engelsk version, samt det är en översättning så har du lite tid och ork kan du alltid testa dig fram.

Framöver kommer jag att göra en översättningslista över de vanligaste formlerna (till att börja med åtminstone). Hinner tyvärr inte nu.

Måste springa, Hade bra till nästa gång.

måndag 17 september 2007

OpenOffice.org 2.3

Idag släpptes OpenOffice.org 2.3 på engelska, den svenska versionen borde vara på gång inom kort. Om du använder den engelska versionen av OOo kan du ladda ner den nyaste från www.openoffice.org.

Om annat kan det vara värt att hålla ögonen på den svenska sidan för mer information om den svenska versionens release.

söndag 16 september 2007

Stavningskontroll för flera språk i samma dokument

Att arbeta med dokument som innehåller mer en ett språk är inte alltid så lätt. Det är bland annat svårt att på ett beständigt och vettigt sätt ställa in stavningskontrollen. Men det finns ett sätt att få detta att fungera. Som med mycket annat ligger svaret i stilmallarna. I styckeformatmallen kan du definiera vilket språk som ska kontrolleras i det aktuella stycket. Om vi exempelvis skriver en uppsats på svenska och vill infoga ett citat på engelska så skapar vi en ny styckeformatmall utifrån den ordinarie citatmallen och använder den nya formatmallen till de engelska citaten. Så här går det till:

Steg ett
Öppna Formatmallar och formatering (tryck på F11 eller gå till Format > Formatmallar och formatering).

Steg två
Leta reda på formatmallen för Citat (ligger under HTML-mallar)

Steg tre
Högerklicka på formatmallen Citat och välj Nytt... (nu skapas en formatmall som har samma egenskaper som formatmallen Citat)


Steg fyra
Döp förslagsvis formatmallen till "Citat - en" (Namn)


Steg fem
Gå till fliken Teckensnitt och ändra Språk till Engelska (USA) eller den version av engelska du vill ha.

Steg sex
Klicka OK och prova mallen genom att dubbelklicka på formatmallen Citat - en och skriva lite text på engelska.

P.S. Du kan även se till att språkkontrollen inte kollar ett specifikt textstycke genom att skapa en styckeformatmall där du sätter språket till [ingen].

fredag 14 september 2007

Snabbkommandon för fält

Det finns några snabbkommandon som är bra att känna till när du arbetar med fält. Här är de som Writer Guide tar upp i sitt kapitel om fält.

Ctrl + F2 Öppnar dialogen för infogande av fält.

Ctrl + F8
Lägger till/tar bort en grå skugga bakom fälten

Ctrl + F9
Visar/Döljer fältnamn

F9 Uppdatera fält

torsdag 13 september 2007

Flytta hela stycken

I Writer kan du mycket enkelt flytta hela stycken med text. Under Windows och Solaris gör du detta med kortkommandot Ctrl + Alt + piltangent upp/ned. Under Linux (ej Solaris) och Mac är det nog Ctrl + piltangent upp/ned som gör sig gällande.* Vill du flytta flera stycken på en gång markerar du bara de delar du vill flytta och använder kortkommandot för att flytta texten upp eller ned i dokumentet.
Att tänka på om du använder tomma rader mellan stycken är att Writer tolkar den tomma raden som ett stycke.


* Om du är användare av Mac eller Linux får du gärna lämna en kommentar om vilket kortkommando som fungerar i ditt system. Tack på förhand.

onsdag 12 september 2007

Aktivera utökade tips

När utökade tips är aktiverad innebär det att de gula textrutorna med tips som visas när du dröjer kvar över en knapp har en mer utförlig text. För att aktivera, eller avaktivera, utökade tips går du till Verktyg > Alternativ... i dialogrutan går du till fliken Allmänt (inringat till vänster på bilden). Nu är det bara aktivera utökade tips.

[klicka på bilden för att sen en större variant]

Du kan även stänga av de gula textrutorna helt genom att bocka av tips.

tisdag 11 september 2007

Infoga flera kolumner i calc

I Calc kan du infoga flera kolumner på en gång genom att markera det antal kolumner du vill infoga med start i kolumnen där du vill infoga dem. Sedan högerklickar du och väljer Infoga kolumner. I bilden nedan kommer tre nya kolumner infogas mellan kolumn B och C (dvs. mellan Namn och E-post).

Här är en liten film som bland annat visar hur du gör det här.

måndag 10 september 2007

En funktion jag ofta saknat när jag kopierar in information i ett calcblad är möjligheten att snabbt kunna få alla celler att få "optimal höjd och bredd". Här är ett makro som löser det problemet. Jag har försökt att kommentera så mycket som möjligt i själva makrot.
Här är makrotexten:

Sub OptimalBreddHojdAllaCeller
REM Definiera variabler till detta makro
Dim Doc As Object
Dim I As Integer

REM tilldelar Doc som referensnamn till nuvarande dokument
Doc = StarDesktop.CurrentComponent

REM Startar en loop som kommer att köras lika många gånger
REM som det finns blad i calcdokumentet
REM Loopen räknar bladen och drar sedan ifrån ett,
REM Att vi drar ifrån ett beror på att referensen till

REM första bladet börjar på noll dvs. Doc.Sheets(0)
For I = 0 To Doc.Sheets.getCount() -1

REM Verkställ optimal bredd på alla celler i aktivt blad.
Doc.Sheets(I).getColumns.OptimalWidth = True
REM Verkställ optimal höjd på alla celler i aktivt blad.
Doc.Sheets(I).getRows.OptimalHeight = True

REM Ta ett steg framåt i loopen
Next I
End Sub

fredag 7 september 2007

Formateringsfönstret

Idag har jag gjort en liten film som bland annat visar hur du kan fästa Formateringsfönstret vid högra sidan av OOo. Filmen är på engelska men jag hoppas ni förstår ändå. Här är länken.

tisdag 4 september 2007

En bra sida med flera bra lektioner

En av de bästa lektionssidorna. Grundläggande men läsvärt... på engelska.
http://www.inpics.net/

måndag 3 september 2007

Tips vid utbyte med MS Office

Byter du ofta dokument med personer som bara har Microsoft Office. Då tycker jag du ska se till att de laddar ner Suns ODF-plugin härifrån som ser till att de kan importera och exportera till ODF-filer (det filformat som används av bl.a. OpenOffice.org). Alternativt kan de ladda ner konverterare härifrån. Jag tror iallafall att det är olika projekt... Jag vet själv inte vilken av dessa som är bäst. Skriv gärna en kommentar om du har någon erfarenhet av någon av dessa.

Ibland är har du inte möjlighet att be din mottagare att installera denna plugin. Vid ett sådant tillfälle kan det vara trevligt att kunna se hur pass väl konverteringen till doc-formatet varit. Detta är speciellt om du lagt en hel del tid på sidans layout och använt dig av mycket tabeller och figurer. Skillnaderna är inte stora men de finns där. För att få en bättre inblick i hur dokumentet ser ut i MS Office kan du ladda ner deras visninigsprogram.

Hämta Word Viewer här
. - Resterande visningsprogram kan du länka dig vidare till från denna sida.

söndag 2 september 2007

Liggande och stående sidor i Writer

För att vara ärlig så använder jag väldigt sällan av liggande sidor när jag skriver i Writer. Av denna anledning har jag tidigare fått problem att minnas hur man fick sidan att ligga ner. Att få en sida att ligga ner är egentligen lätt.


Högerklicka > Sida... > ändra justeringen till Liggande.

Jag ska tjata lite om formatmallar igen och i detta fall om Sidformatmallar. Se till att använda dig av formatmallar, det tjänar du mycket på i längden.

Skapa en Sidformatmall för en liggande sida

Jag är faktiskt lite förvånad över att detta inte finns med bland standardmallarna, speciellt med tanke på att de har mallar för kuvert mm. Men detta är lätt att fixa till. Öppna Formatmallar och formatering, gå till Format > Formatmallar och formatering (eller tryck F11). Gå till fliken Sidformatmallar vilket är den fjärde ikonen (inringad på bilden). Högerklicka på den vita ytan och välj Nytt... I dialogen som kommer upp skriver du Liggande Sida i fältet för namn. Detta kommer att bli namnet som visas i listan. Härnäst går du till fliken Sida och ändrar Justering till Liggande (se bild nedan...). Nu är det dags för att spara filen som en mall.

Arkiv > Dokumentmall > Spara

Döp förslagsvis till "Min Standardmall". Nu ska vi bara se till att "Min Standardmall" alltid öppnas när du skapar ett nytt dokument i Writer. Arkiv > Dokumentmall > Administrera leta sedan reda på "Min Standardmall" (eller vad du nu döpte mallen till) högerklicka på den och välj Definiera som Standardmall. Bara så du vet kan du alltid återgå till den ursprungliga mallen när som helst genom att välja Återställ standardmall > Textdokument.

Vill du använda dig av en liggande sida trycker du på F11 och väljer Sidformatmallar och Liggande sida. Nu har du en liggande sida framför dig. Framöver kommer vi att titta mer på hur du kan formatera din standardmall för att slippa göra samma formateringar om och om igen.

Tack för idag.


PS. har du frågor så tveka inte att skriva en kommentar så ska jag försöka förtydliga mina resonemang.